Tony Irving har under många år varit en av de mest tongivande personerna i Let’s Dance-jury. Hans kommentarer kan få deltagarna att jubla eller inse att ribban måste höjas. Nu berättar han om en viktig princip bakom bedömningen – deltagarna möts inte alltid av exakt samma krav. Förklaringen ligger i de stora skillnaderna mellan personerna som kliver ut på dansgolvet. I samma tävling kan en ung och vältränad deltagare med god kroppskontroll ställas mot någon som är dubbelt så gammal och aldrig tidigare befunnit sig i en dansstudio.
Let’s Dance delar inte heller upp de tävlande efter ålder. Alla befinner sig i samma tävling, vilket innebär att exempelvis en 22-åring kan konkurrera direkt med en 69-åring. För Tony vore det därför orimligt att låtsas som om alla kommer in med identiska förutsättningar. En deltagare som redan är atletisk, stark och van vid att snabbt lära sig nya fysiska rörelser kommer också att mötas av högre förväntningar från honom.
Den som däremot aldrig har tränat eller dansat tidigare står inför en helt annan uppgift. Där handlar utvecklingen om att bygga upp färdigheterna från grunden, och det är något Tony tar hänsyn till när han gör sin bedömning.
Det betyder samtidigt inte att själva dansen under kvällen hamnar i bakgrunden. Det första Tony tittar på är prestationen som precis har genomförts. Därefter väger han in hur deltagaren har utvecklats sedan tävlingen började.
Och kraven står inte stilla. När en deltagare blir bättre flyttar Tony också fram gränsen för vad han förväntar sig att få se. En prestation som kunde imponera stort under de första veckorna behöver alltså inte få samma effekt längre fram.
Något som gav honom gåshud under vecka två kan i vecka sju ha blivit en självklar nivå för samma deltagare. Ju längre tävlingen går, desto mer måste deltagarna visa att även de fortsätter framåt.
Bakom poängen finns alltså inte bara frågan om vem som dansade bäst för stunden. Tony ser både till kvällens nummer, deltagarens förutsättningar och den utveckling som skett under säsongen – samtidigt som förväntningarna hela tiden skruvas upp.
