Galakvällen skulle handla om film, priser och applåder. I stället spreds irritation bland glittret när beskedet kom: kulturministern dök inte upp på Guldbaggegalan. På röda mattan blev reaktionerna snabbt både högljudda och personliga.
Kulturminister Parisa Liljestrand valde att inte närvara vid filmbranschens största kväll. Samtidigt deltog hon i Gastronomiska akademiens belöningshögtid, där hon också höll tal. För många inom svensk film kändes prioriteringen som en tydlig markering – och inte en smickrande sådan.
Skådespelaren Lena Endre var en av dem som reagerade starkast. Med blicken rakt fram sammanfattade hon frustrationen utan omsvep. Enligt henne säger frånvaron allt om hur regeringen värderar kulturen i ett läge där nedskärningar redan märks, från kulturskolor till de stora institutionerna.
Även Fares Fares och regissören Tarik Saleh skakade på huvudet. Fares ifrågasatte ironiskt om ministern ens vet vilka filmer som prisas, medan Saleh konstaterade att uteblivandet sänder en kall signal till alla som arbetar med svensk film. För honom var det enkelt: att inte komma visar brist på engagemang.
Skådespelaren Bianca Kronlöf beskrev hur frånvaron tog ifrån henne ett viktigt tillfälle. Hon hade velat möta ministern ansikte mot ansikte, prata om vardagen i branschen och det som saknas. I taxin till galan var stämningen dämpad när sällskapet insåg att mötet aldrig skulle bli av.
Besvikelsen delades även av Young Royals-stjärnorna Malte Gårdinger och Samuel Astor. För dem handlade det inte om glamour utan ansvar. De menade att kulturministern borde vara på plats när svensk film hyllas, särskilt i en tid då branschen kämpar.
När veteranen Christina Schollin fick höra om uteblivandet reagerade hon först med förvåning. Hon betonade att galan är ett kulturevenemang i ordets rätta bemärkelse och att kulturen behövs – både det vardagliga och det festliga. Samtidigt valde hon en mildare ton och sa att hon inte var arg.
Artisten och skådespelaren Amy Deasismont uttryckte sin önskan att ministern ändå hade varit där. Hon förstod att känslor väcktes och menade att närvaron hade betytt mycket, även symboliskt, för alla som samlats för att fira svensk film.
