För många är hon för evigt förknippad med trygghet, lugn och äventyr i sommaridyll. Som Annika Settergren i Pippi Långstrump blev Maria Persson en självklar del av tv-historien redan 1969. Filmerna visas fortfarande år efter år, inte minst under julhelgerna, och generation efter generation känner igen hennes ansikte.
Bakom framgången dolde sig dock en verklighet som få kände till. Rollen som Annika kom efter en massiv castingprocess där Maria slog ut omkring 8 000 andra barn. Trots att hon själv beskrev sig som modigare än den försiktiga Annika, blev det just den rollen som definierade hennes liv i offentligheten.
Berömmelsen blev intensiv men kort. Efter sex Pippi-filmer tog skådespelarkarriären tvärt slut. Inga nya erbjudanden kom, och Hollywooddrömmarna rann ut i sanden. I stället valde Maria ett helt annat liv och utbildade sig till sjuksköterska, långt från kameror och applåder.
Åren som följde blev inte enkla. Med tiden drabbades hon av artrit och tvingades lämna yrket. Privatlivet blev också kantat av motgångar. I dag lever hon ensam, även om hon har en vuxen son, och beskriver en vardag som inte liknar den bild många har av en tidigare barnstjärna.
Ekonomin har blivit ett växande bekymmer. För arbetet i Pippi-filmerna fick barnskådespelarna en mycket låg ersättning, motsvarande runt 2 000 euro. Maria har berättat hur det fortfarande gör ont att tänka på, särskilt med tanke på hur stora intäkter produktionerna genererat genom åren. Kontrakten gick inte att ändra i efterhand, trots försök. I dag konstaterar hon krasst att livet blivit dyrt och att framgången hon var en del av aldrig gav någon trygghet.
Trots allt har banden till dåtiden inte helt kapats. Maria håller fortfarande kontakt med sina gamla kollegor, och minnena från inspelningarna finns kvar – även om livet tog en helt annan riktning än många föreställt sig.
