Ett helt år har passerat, men för Anton Hagman är saknaden efter hans mamma fortfarande lika påtaglig. Den 28-årige artisten har nu valt att öppna sig om en av de svåraste perioderna i sitt liv. I en personlig video berättar han om förlusten, känslorna som inte släpper och hur hans syn på livet förändrats.
Många lärde känna Anton när han tävlade i Melodifestivalen 2017 med låten Kiss You Goodbye. Efter att ha tagit sig vidare genom Andra chansen nådde han finalen och fick sitt stora genombrott. Nu är det däremot inte musiken som står i centrum, utan en berättelse som ligger honom mycket nära. I januari 2025 fick hans mamma beskedet att hon hade cancer. Sjukdomsförloppet blev snabbt och den 17 oktober samma år gick hon bort, endast 51 år gammal. För Anton och resten av familjen innebar de månaderna en omvälvande tid som fortfarande präglar hans vardag.
När årsdagen närmade sig bestämde sig artisten för att dela sina tankar på TikTok. Han berättar öppet att han ännu inte har kunnat förlika sig med det som hänt. Sorgen har inte försvunnit med tiden, och han tvivlar på att han någonsin kommer att känna att han helt har kommit över förlusten.
Under det gångna året har känslorna växlat mellan djup ledsamhet och ilska. Anton beskriver också hur svårt det fortfarande är att förstå att mamman inte längre finns där. Han och familjen var vid hennes sida när hon gick bort, ett ögonblick som har stannat kvar hos honom och som än i dag känns overkligt.
Samtidigt har erfarenheten förändrat hur han upplever sin omgivning. Sådant som tidigare kanske passerade utan större eftertanke har fått en helt annan betydelse. Han försöker vara mer närvarande och ta vara på de små, vackra stunder som livet erbjuder.
Naturen har blivit en särskilt viktig plats för hans minnen. När Anton ser en solnedgång tänker han på sin mamma och känner att just den stunden på något sätt tillhör henne. Han beskriver hur sådana ögonblick ger honom möjlighet att stanna upp, minnas och känna närhet trots saknaden. Han har också märkt att han inte alltid behöver prata om det han känner. Ofta föredrar han att sitta ensam i stillhet och låta tankarna gå till mamman. För honom har de tysta stunderna blivit ett personligt sätt att hantera sorgen och bevara minnena.
Genom att dela sin berättelse hoppas Anton kunna nå andra människor som också har förlorat någon de älskar. Han vill visa hur sorgen kan fortsätta vara en del av livet långt efter att den första tiden har passerat, och hur kärleken till en förälder kan finnas kvar i vardagens allra minsta ögonblick. Ett år efter mammans bortgång bär Anton fortfarande på många svåra känslor. Men mitt i saknaden har han också hittat ett nytt sätt att uppskatta livet – och varje solnedgång har blivit en påminnelse om den person han aldrig kommer att glömma.
