Efter månader av skratt, kaos och fullsatta kvällar har ridån nu gått ner för sista gången. Pernilla Wahlgren sätter punkt för den intensiva perioden med succéföreställningen ”Pjäsen som går åt helvete” – och hennes ord efter finalkvällen visar hur mycket allt betytt.
Sedan premiären i januari har Göta Lejon varit fyllt av publik som flockats för att se den omtalade uppsättningen. Kväll efter kväll har Pernilla stått på scen tillsammans med en ensemble bestående av bland andra Christine Meltzer, Måns Nathanaelson, Kim Sulocki och Anastasios Soulis.
Föreställningen blev snabbt en enorm publiksuccé och under spelperioden hann totalt 66 föreställningar genomföras. Intresset har varit massivt och över 68 000 personer har sett pjäsen under månaderna på scenen.
Nu är allt över.
På sociala medier delar Pernilla Wahlgren sina starka känslor efter den allra sista kvällen. Hon beskriver hur speciellt det varit att både producera och spela i föreställningen samtidigt och hur svårt det känns att nu behöva lämna allt bakom sig.
I sitt långa inlägg tackar hon publiken som fyllt salongen kväll efter kväll och gjort hela resan möjlig. Samtidigt riktar hon stor kärlek till alla som arbetat bakom kulisserna och beskriver teamet som något alldeles extra.
View this post on Instagram
Men det är framför allt orden om Christine Meltzer som väcker uppmärksamhet.
Pernilla berättar att relationen mellan dem växt sig stark under arbetet med föreställningen och beskriver Christine som både otroligt rolig och varm. Hon skriver att det känns som att hon fått en ny vän genom produktionen och hyllar henne som en perfekt person för rollen.
Samtidigt skämtar hon om deras intensiva scener tillsammans där de kväll efter kväll både gav och fick stryk på scen inför publiken.
Efter sista föreställningen överraskades Pernilla dessutom med ett diplom från ensemblen, något som verkar ha gjort henne extra rörd. I inlägget tackar hon hela gänget flera gånger och beskriver dem som det finaste team hon kunnat önska sig.
Nu väntar ett nytt kapitel efter månader av repetitioner, föreställningar och full fart bakom kulisserna. Men för Pernilla verkar det tydligt att avslutet lämnar ett stort tomrum efter sig.
