Christina Lindberg, 57, har lämnat ett gammalt kapitel bakom sig och börjat om på nytt. Efter separationen och flytten från Skåne till Stockholm har den folkkära sångerskan hittat en vardag som hon verkligen trivs med. Men bakom den positiva förändringen finns också erfarenheter som satt djupa spår. Nu berättar hon om svartsjukan som en gång hindrade henne från att tacka ja till ett stort tv-program.
För många svenskar är Christina fortfarande starkt förknippad med dansbandsklassikern De sista ljuva åren, som hon framförde tillsammans med Lasse Stefanz. Musiken har fortsatt vara en självklar del av hennes liv, och när hon berättar om sin tillvaro en regnig oktoberdag sitter hon hemma i soffan på Södermalm och övar inför sin kommande julshow. Hon beskriver hösten som en tid då hon verkligen har börjat uppskatta friheten, spelningarna och alla möten med publiken.
För bara tre år sedan såg hennes vardag helt annorlunda ut. Då delade hon en stor hästgård i Skåne med sin dåvarande make. I dag har hon bytt landsbygden mot en fyrarumslägenhet i Stockholm, där hon bor tillsammans med sin syster, två hundar och en katt. Bostaden ger henne gott om eget utrymme, med både sovrum, arbetsrum och egen toalett. Dessutom finns ett gästrum för sonen när han kommer på besök från Skåne.
Att dela hem med systern fungerar enligt Christina utmärkt. Systern arbetar som lärare och är därför borta under vardagarna, vilket ger Christina möjlighet att koncentrera sig på musiken i lugn och ro. När sångerskan sedan reser iväg på spelningar, ofta på torsdagar eller fredagar, får systern mer tid för sig själv. Christina beskriver henne inte bara som familj utan också som sin allra bästa vän. Efter ett liv där hon varit van vid att ha många människor omkring sig betyder sällskapet mycket.
Samtidigt väntar ett stort musikaliskt äventyr. Nästa år ger sig Christina ut på en omfattande turné tillägnad countryikonen Dolly Parton, vars musik har haft en särskild plats i hennes hjärta sedan barndomen. På pappans sida tillhörde familjen resandefolket och levde under mycket knappa förhållanden. Dollys texter blev betydelsefulla eftersom familjen kunde känna igen sig i berättelserna om livets svårigheter. Christina minns också sin farmor som spelade fiol. Kärleken till Dolly har följt henne genom åren, och en av hennes hundar har till och med fått artistens namn. I början av april ska publiken få höra Christina tolka flera av de välkända countrylåtarna.
Men trots alla musikprojekt finns det ytterligare en dröm som fortfarande lever. Christina skulle gärna vilja medverka i Let’s Dance. Det som gör önskan särskilt personlig är att hon faktiskt fick en förfrågan om att delta för många år sedan. Den gången blev det däremot inget framträdande på dansgolvet. Hon berättar att mannen hon levde tillsammans med då var så svartsjuk att han inte tillät henne att vara med. Det är något hon fortfarande tycker är tråkigt när hon ser tillbaka på möjligheten som gick förlorad.
Uppbrottet och erfarenheterna från tidigare relationer har inte varit enkla att bearbeta. Christina berättar att hon under en period mådde dåligt och därför sökte hjälp hos en terapeut. Samtalen har gett henne möjlighet att förstå sina egna reaktioner och gå igenom sådant hon tidigare upplevt. Under lång tid vaknade hon med en känsla av att något obehagligt kunde inträffa och gick ständigt omkring med en inre beredskap. Nu upplever hon att oron gradvis har minskat och att hon äntligen börjar hitta tillbaka till ett lugnare liv.
Även kärlekslivet har fått en ny betydelse. Christina har ännu inte träffat någon ny partner, men hon känner sig långt ifrån ensam. Familjen ger henne mycket värme och trygghet, och hon uppskattar den kärlek som redan finns omkring henne. Samtidigt erkänner hon att hon längtar efter att bli förälskad igen. Hon saknar pirret, närheten och de små vardagliga stunderna med någon att dela livet med, som att gå ut och äta middag tillsammans. Med en ny tillvaro i Stockholm, en stor turné framför sig och en växande känsla av frihet hoppas Christina att även romantiken ska få en ny chans.
