Ett bekant ansikte har plötsligt dykt upp i Bonde söker fru. När Sandra Svensson kliver fram för att träffa köttbonden Patrik, 47, är det långt ifrån hennes första erfarenhet av tv-dejting. Redan 2025 syntes hon i Bachelor – men den här gången blev starten väldigt annorlunda.
Den nya säsongen av Bonde söker fru hade premiär den 23 september. Fyra bönder står i centrum: mjölkbonden Daniel, 32, skogsbonden Anders, 56, kött- och fårbonden Oliver, 23, och köttbonden Patrik. Köttbonden Mikael, 33, som tidigare var aktuell för säsongen, medverkar inte längre. I det andra avsnittet är det dags för Sandra att möta Patrik under speeddejtingen. För tittare som såg Bachelor förra året är hon lätt att känna igen. Då deltog hon under säsongen med Christopher Stein och Gabriel Aderstig.
Sandra beskriver själv skillnaden mellan de båda programmen som enorm. Under Bachelor upplevde hon att tiden tillsammans med killarna var så begränsad att det blev svårt att faktiskt bygga upp något.
”Det är som dag och natt!!! I bachelor fick man så sjukt lite kvalitetstid så det fanns ingenting att bygga på alls. En dejt kunde pågå i 45 minuter och då pratade man mer med produktionen än killen man dejtade så de var extremt dåliga förutsättningar för att få känslor eller lära känna varandra”, berättar Sandra.
Att hon över huvud taget hamnade framför Patrik började dessutom med hennes syster. När ansökningarna öppnade var det systern som såg ett klipp med bonden och direkt tyckte att hans liv kunde passa Sandra.
”Min syster såg klippet på Patrik och tyckte att han och hans liv skulle passa mig perfekt, och jag instämde så jag skickade in ett brev, men trodde inte jag skulle komma med, man har ju hört att de får flera hundra!”, berättar hon.
Väl på plats behövde Sandra inte vänta särskilt länge på ett tecken från Patrik. Efter deras speeddejt kallades hon tillbaka och fick säsongens första blomma från honom. Därmed var hon direkt vidare till nästa gruppdejt.
Beskedet kom som en överraskning även för Sandra själv. Glädjen blandades snabbt med en betydligt mer obekväm känsla när hon insåg att hon skulle gå tillbaka och berätta för de andra kvinnorna vad som hade hänt.
”Jag blev väldigt glad men också väldigt förvånad då jag inte såg det komma. Såklart är det smickrande att känna sig lite extra vald, men jag ska inte ljuga, de kändes lite fel att gå ner till tjejerna och berätta det.”
Några av de andra brevskrivarna beskrev situationen som lite olustig. Sandra säger samtidigt att hon inte sökte någon dramatik och helst hade sluppit hamna ensam i strålkastarljuset på det sättet.
”Även om man inte är där för att skapa vänner så vill man ändå ha en bra stämning och jag är allt annat än dramasökande. Kände mig inte så bekväm med att få det rampljuset.”
Trots den laddade situationen upplevde Sandra att kvinnorna tog beskedet bra. Frågorna blev dock många – och någon började till och med fundera på om hennes närvaro hade en helt annan förklaring.
”Tycker ändå att de tog det väldigt fint, det fanns såklart en del frågor, det va nån som trodde att jag var nån mullvad och man såg att deras tankeverksamhet var i full gång. Vad de sa sen bakom stängda dörrar har jag ingen aning om men jag fattar ju att det va ett hett samtalsämne.”
