Det blev inte en förlust i en tävling eller en utröstning som satte punkt för Olle Aspbergs tid i *Robinson*. För den 20-årige deltagaren förändrades allt efter ett toalettbesök mitt i natten, när ett fall slutade med en handskada som gjorde fortsatt tävlande omöjligt.
Det var kolsvart ute när Olle snubblade över något han inte kunde se. Instinktivt tog han emot sig med vänsterhanden och förstod nästan omedelbart att något inte stod rätt till. **”Jag kände direkt att något hade gått fel. Det gjorde jävligt ont”**, berättar han. Adrenalinet gjorde först att smärtan gick att hantera, men efter en stund började handen dunka allt kraftigare och sömnen blev nästan omöjlig.
När morgonen kom hade situationen blivit tydligare. Handen var både blå och svullen, och Olle visade den för sjukvårdspersonalen på ön. Efter kontakt med huvudläkarna fördes han bort för ytterligare undersökningar. Själv räknade han fortfarande med att snart vara tillbaka hos sitt lag.
Därför kom beskedet om att äventyret var över som en rejäl smäll. **”Jag sade ju till alla i laget att jag skulle komma tillbaka, så det blev ett sådant antiklimax. Var det så här det skulle sluta liksom? Jag blev inte ens utröstad eller förlorade någon tävling eller något. Det var det som gjorde mest ont”**, säger Olle.
Först efter hemkomsten till Sverige kunde skadans omfattning fastställas med röntgen. Olle hade fått en spricka i handen och ett av ledbanden var av. Samtidigt fanns det en viktig detalj i bakgrunden: handen och framför allt tummen hade fått flera smällar redan före inspelningen.
Olle bodde då i Alperna och hade ramlat flera gånger under skidåkning. **”Jag har liksom haft en halvsvajig tumme som aldrig riktigt blivit hel”**, berättar han. Bara några veckor innan *Robinson* hade han dessutom gjort ytterligare ett ordentligt fall. När inspelningen började var handen alltså fortfarande inte helt återhämtad, något han medger att han inte direkt gjorde någon stor sak av.
Mer än ett halvår senare märks följderna fortfarande. Olle kan inte böja tummen lika mycket som tidigare och handen är fortfarande något svullen. Han har gjort många återbesök på sjukhuset och hoppas nu framför allt få ordning på problemen. **”Jag vill ju få ordning på det så att det inte blir en permanent grej”**, säger han.
