Linda Bengtzing har länge varit van vid ett hem där barnen finns nära. Men nu börjar familjelivet förändras på ett sätt som 52-åringen inte verkar helt bekväm med. Tillsammans med kärleken Peter Ståhlgren, 52, har artisten dottern Vera, 17, och sonen Nisse, 12. Ju äldre barnen blivit, desto mer tid tillbringar de med sina egna vänner och aktiviteter. Helgerna ser därför inte riktigt ut som de gjorde förr.
Det blev extra tydligt för Linda under lördagskvällen. Barnen hade egna planer och plötsligt satt hon utan någon självklar person att umgås med. På Instagram valde hon att sätta ord på känslan – med både frustration och humor.
« Så jävla typiskt att barnen man skaffat sig blir typ stora och gör egna grejer », skrev hon.
Det speciella är att egentid tidigare varit något hon faktiskt längtat efter. När vardagen varit full av familjeliv har tanken på några timmar ensam kunnat låta lockande. Nu när den tiden faktiskt finns där känns den inte alls lika härlig.
« Som man längtat efter egentid och nu ogillar jag den skarpt. Typiskt. Aldrig nöjd », konstaterade hon.
Linda verkar redan ha börjat fundera på hur den nya tomheten skulle kunna fyllas. I nästa steg dök en fyrbent idé upp. Till en bild där hon syntes tillsammans med en hund skrev hon:
« Kanske dags å skaffa hund. »
Helt ensam är hon samtidigt inte. Linda lever fortfarande med Peter Ståhlgren och familjen har sitt gemensamma hem i en villa i Tyresö.
Linda och Peter blev ett par redan 2008. I december 2015 tog de nästa steg och förlovade sig, men något bröllop har fortfarande inte blivit av trots att mer än tio år passerat sedan förlovningen.
I början av 2023 berättade Linda att planerna på att gifta sig bland annat hade fått skjutas fram av ekonomiska skäl. Med tiden verkade själva bröllopet också ha förlorat mycket av sin betydelse för paret.
« Det känns som att vi redan är gifta. Det blir nog inget bröllop, det känns inte så viktigt », sade hon då.
Nu är det i stället en annan förändring i familjelivet som står i centrum. Barnen behöver henne på ett annat sätt än tidigare, och den egentid som en gång kändes efterlängtad har plötsligt fått en helt annan smak.
