Christer Sjögren, 75, är en av Sveriges mest välkända dansbandsröster. Under flera decennier stod han i centrum för Vikingarna, bandet som blev ett av de största namnen i nordisk musik. Med över 12 miljoner sålda skivor har gruppen skrivit in sig i musikhistorien och i november 2025 togs de in i Swedish Music Hall of Fame.
Utmärkelserna har varit många genom åren. Christer har till och med blivit hedrad av norska kungen, som gav honom en medalj och titeln riddare av första klass. Ett erkännande som han själv knappt trodde var på riktigt när beskedet kom.
Bakom framgångarna fanns också ett turnéliv som ibland var långt mer spektakulärt än publiken kanske anade. Under sina mest intensiva år reste Vikingarna ständigt mellan konserter runt om i Norden. Särskilt Norge blev ett viktigt land för bandet, där de under lång tid hade en enorm publik.
Det täta turnéschemat gjorde dock resandet komplicerat. Norge är känt för sina vackra landskap men också för långa avstånd och svår terräng, vilket gjorde transporter på marken både tidskrävande och besvärliga.
Till slut tog bandet ett beslut som få andra dansband ens hade kunnat överväga.
För att hinna mellan alla spelningar började Vikingarna resa med egna flygplan. Det första köptes redan 1984. När turnéerna fortsatte i samma tempo under början av 1990-talet utökades flottan ytterligare och bandet hade då två egna jetplan för sina resor.
Det var ett tydligt tecken på hur enormt populära de hade blivit.
I dag är tempot betydligt lugnare för Christer Sjögren. För drygt två år sedan tog han farväl av turnélivet med Vikingarna, även om han fortfarande möter publiken genom sin show The best of Christer Sjögren som har premiär den 5 mars.
Trots alla framgångar och ett liv fyllt av resor och uppmärksamhet har han aldrig glömt var han kommer ifrån.
Christer växte upp i enkla förhållanden där ekonomin ofta var ansträngd i slutet av månaden. Den uppväxten lärde honom tidigt att vara försiktig med pengar och att uppskatta det han lyckades tjäna.
Även när karriären tog fart och inkomsterna ökade kraftigt försökte han behålla samma inställning. Han har ofta sagt att han aldrig velat tappa kontakten med sin bakgrund.
För Christer är identiteten fortfarande densamma som den alltid varit – en arbetarkille som fick uppleva ett liv han själv ibland haft svårt att tro på.
