Väckarklockan ringer 02.45. De flesta sover som djupast – men för Sofia Geite är dagen redan igång. Efter mer än sex år med morgonpass på Nyhetsmorgon har sömn blivit en bristvara. Hon vet det själv. Men hon vet också hur hon ska överleva. Ett kort sovpass efter sändning kan räcka – fyrtio minuter är optimalt. Ibland blir det två timmar. Ibland ingenting alls.
Trots tempot beskriver hon vardagen med värme. Efter tre morgonsändningar i rad kan tröttheten kännas i kroppen, men tanken på att åka till mamma i Norrköping och få sätta sig vid ett dukat middagsbord väger upp. Där får hon vara ”dotter Sofia” igen. Inga kameror. Ingen direktsändning. Bara familj.
På redaktionen innan sändning är det allt annat än stilla. Stämningen är laddad, fokuserad, nästan elektrisk. Skratt blandas med koncentration. Det är ett maskineri som ska igång, och alla vet sin roll. Med kollegor som Steffo och Studio-Carro har hon byggt en trygghet som gör att hon kan vara sig själv – något som nästan är nödvändigt när man sänder så många timmar live.
Privat är livet minst lika intensivt. Den 23 augusti 2013, klockan 19.43, förändrades allt när dottern Elsa föddes. Fyra år senare kom Ester. Hon beskriver sig själv som en mamma som vill vara både trygg och inspirerande, även om hon ibland kan uppfattas som lite pinsam. Målet är att barnen ska känna sig rustade för världen.
Som barn var hon en energisk mix – lika mycket teaterapa som eftertänksam sagoskrivare. Hon satsade i skolan, tog ansvar och var elevrådsordförande. Journalistik var dock inte det självklara valet från början. Hon sökte till polishögskolan som 20-åring och tog sig långt i processen, men rekommenderades att vänta. I stället tänkte hon om. Uppvuxen med en pappa som arbetade på SVT och med en bakgrund som undersköterska drogs hon ändå mot nyhetsvärlden.
Kärleken då? Den fanns närmare än hon anat. I maj 2012 arbetade hon med lokala nyheter på TV4. Cirka 50 meter bort satt sportjournalisten Johan Edlund. Det började på jobbet, fortsatte med dejter och ganska snabbt stod det klart att känslorna var på riktigt. De fångades på bild under en dejt på Solvalla, och plötsligt stod det i tidningen att de var ett par – innan de själva riktigt hunnit formulera det.
När Elsa var på väg flyttade hon in hos Johan. 2016 friade han i Köpenhamn. Två år senare, i juli 2018, blev de man och hustru. Ett bröllop fyllt av betydelse, inte minst för att flera nära familjemedlemmar var med – personer som inte längre finns i livet i dag.
Men allt är inte helt spikrakt. En fråga lever fortfarande kvar mellan dem: efternamnet. Sofia valde att behålla Geite när de gifte sig, och diskussionen om vem som eventuellt ska byta pågår ännu. Hon tyckte att Johan kunde ta hennes namn, han kände sig för gammal för att byta. I dag menar hon med ett skratt att nu är hon kanske själv för gammal för att ändra.
Johan beskrivs som svår att göra arg. Det som kan irritera honom mest är om han inte får träna eller om hans mobilladdare försvinner – vilket händer när Sofia lånar den. Men framför allt är han en person som sätter familjen först.
Den största prövningen i hennes liv kom när hennes pappa Göran gick bort för tre och ett halvt år sedan. Sorgen är fortfarande närvarande. Hon beskriver honom som en genomgod människa som såg det positiva i livet utan att låta sig trampas på. Den inställningen försöker hon föra vidare till sina barn.
Och den bästa stunden på dagen? En kopp kaffe på en ledig dag när solen lyser in – eller fredagar vid lunchtid när hon precis kommit hem och helgen ännu bara ligger där och väntar.
