Isabella Löwengrip har levt större delen av sitt vuxna liv i offentligheten. Med företag, familj och ett ständigt högt tempo har hon länge setts som någon som ”klarar allt”. Men bakom fasaden har det funnits perioder av djup osäkerhet. Nu berättar hon öppet om tiden då hon sökte akut hjälp och började ifrågasätta sig själv på allvar.
Isabella Löwengrip, 35, slog igenom som Blondinbella och byggde tidigt ett affärsimperium parallellt med ett liv i rampljuset. För omkring 15 år sedan kom dock en punkt där allt blev för mycket. Hon beskriver hur tillvaron var kaotisk och hur hon till slut tog sig till psykiatrisk akutmottagning för att få hjälp.
I dag berättar hon att hon under den perioden ifrågasattes kring möjliga diagnoser. Hon träffade två olika psykiatriker, som båda landade i samma slutsats: hon hade ingen diagnos. Trots det hade tankarna redan slagit rot. Känslan av att något måste vara fel med henne hade hunnit växa fram.
En viktig del av pressen, menar Isabella, var den konstanta exponeringen. Att dag efter dag mötas av hårda ord och elaka kommentarer tär, oavsett hur stark man tror sig vara. Hon beskriver det som omänskligt att inte påverkas till slut, och betonar att det inte automatiskt betyder att man är sjuk – utan att situationen i sig kan knäcka vem som helst.
Under flera år har Isabella även talat öppet om att hon skulle ha ADHD. I dag har hon en annan bild. Hon berättar att utredningen som gjordes när hon var 21 år inte genomfördes på rätt sätt och att hon i själva verket inte har någon diagnos alls. I efterhand ser hon hur hennes höga energi snarare väckte misstänksamhet än förståelse.
I dag beskriver Isabella sitt liv som betydligt mer balanserat. Hon säger att hon aldrig känt sig så harmonisk som nu och att hon aktivt valt ett lugnare tempo, med fokus på familj, vänner och egen återhämtning. Erfarenheten från den tuffa perioden har blivit något hon bär med sig – men inte längre låter definiera vem hon är.
